Se FJS film från VM!

Taggar: , , ,
Publicerad i VM

FJS boosted by Midroc – VM 2012 i Frankrike: En återblick

Så stod vi på startlinjen. En befrielse av ca ett års inriktad träning och förberedelser mot VM.  En resa med förberedelser som inte har varit problemfritt. Som vanligt. Efter över 12 års tävlande har vi lärt oss att ingen väg till målet är rak. Vi var klara för start. Det sista problemet som uppstod i sluttampen av förberedelseskedet var att vi behövde hitta en ersättare för Emil på grund av sjukdom. Oavsett förutsättningar, eller förändrade förutsättningar, kunde vi bara fokusera på att ”göra så gott vi kan” utifrån det nya utgångsläget. Nu ville vi bara starta.

VM 2012 inleddes med en kort och intensiv prolog med ca 40 minuters orientering i byn L´Argentier, kvällen innan huvudstarten. Ett av syftena med prologen var att få en startspridning på lagen till den första sträckan som skulle ta oss upp i Ecrins nationalpark, på högre höjd och över glaciärer. Vi gjorde ett säkert lopp utan några väsentliga misstag och fick gå ut som 10:e startande lag av ca 75 på morgonen, fem minuter efter det första laget.

Det som skulle vara unikt för detta VM var att vi skulle få all kartinformation längs med banan. Innan starten hade vi endast en översikt. Vid huvudstarten kl 6 på lördagsmorgonen fick vi ny information om förändrad bansträckning. Enligt sträckinstruktionen blev den första sträckan halverad, på grund av hårda vindar. Den nya första sträckan oss upp på ca 3.400m höjd och över glaciär. Vi fick en fantastisk morgon och förmiddag med strålande väder och oväntat milda vindar (vindstilla). Efter den halverade förstasträckan fick vi åter igen ny information. Vi skulle nu ut på en extrainsatt trekking-/löpsträcka som kompenserade avkortningen av förstasträckan.  Flera lag hade gjort valet att endast ta med sig stegjärnsfasta kängor till förstasträckan.

Stämningen vid växlingsplatsen utvecklades intressant när halvdesperata multisportare försökte köpa lättare och smidigare skor inför den andra sträckan av publik och campinggäster.

Det var redan nu som många seriösa fotproblem startade för lagen.

När vi fick banöversikten innan start insåg vi snabbt att så kallade ”darkzones” på paddelsträckorna skulle riskera stoppa många lag under den andra tävlingsnatten och dela täten. Endast de snabbaste lagen skulle hinna förbi sträckan, vilket innebär att de skulle få timmar av försprång. Det var bara att ligga på från start för att vara på rätt sida av det bedömda nålsögat. Darkzones innebär att sträckorna inte får genomföras i mörker. Lag på eller innan sträckan måste förbli stilla och invänta morgonljuset för att fortsätta, pga säkerhetsskäl vid exempelvis forspaddlingar och moment som kräver dagsljus.

Vi anlände till Forspaddlingssträckan med stort F under eftermiddagen och kände att vi hade en begränsad tid för sträckan innan mörkrets infall. Innan tävlingen hade vi fått information om att forsarna skulle vara klass 4 (på en 5-gradig skala). Det innebär att forsen omfattar;

”svåra manövrar, måttliga fall och forstrappor, stor risk att personer faller ur och måttlig risk att båten fastnar i vals, passager och andra svårigheter kan förekomma, risk för skador på den som simmar och att det kan vara svårt att komma iland.”

Vi kan skriva under på att forsen uppfyllde kriterierna för att graderas klass 4. Kampen genom forsen klarade vi med sex minuters marginal från att fastna i darkzone! Det var med belåtenhet vi nådde sträckans mål med alla lagmedlemmar och utrustning i behåll. Om vi skulle påstå att vi hade kontroll under sträckan skulle vi ljuga. Forsränningen var på ren svenska skitfarlig. Vi kunde nu ta in framförliggande lag som låg stilla i darkzone på efterkommande kajakpaddlingssträcka och hade nu åter en top-tio placering i ett grepp.

Vi brukar alltid vara mentalt beredda på att hantera minst tre stora problem under våra tävlingar. Allt från skador, infektioner, utrustningshaverier etc. I vår sport kommer problem alltid att uppstå, det handlar mest om hur bra de kan hanteras av lagen. Tävlingen stora haveri för oss var att vi smashade en kajak på en av forskajaksträckorna. Vi försökte oss på en lagning som visade sig inte hålla. Lyckligtvis nog var den senaste kontrollen inom löpavstånd där vi kunde plocka upp en reservkajak. Med över två timmars förlust kunde vi fortsätta. 

Om de första två dygnen av tävlingen spenderades till övervägande del på fötter och en mindre del på/i vatten så kom de längre cykelsträckorna från och med det tredje tävlingsdygnet. Raid in France som organisationsvärd för VM är kända för tekniska cykelsträckor. Banan bjöd verkligen på cyklingar i världsklass. Otroliga singeltracks, sagolikt bra downhill och fina klättringar… om man hade varit utvilad, utan ryggsäck och i dagsljus. De smala stigarna på bergssluttningarna med vägg på ena sidan och stup på andra i mörkret blev vidriga. När sömnmonstren kom jagandes blev det ännu värre.

Andra sträckor vi kommer att minnas var en över två timmar lång canyoneering med otaliga polhopp, naturliga ruschkanor och repelleringar bland kalkstensformationer. Vi genomförde sträckan på natten vilket verkligen förstärkte upplevelsen.

Under de sista dygnen kan mycket ske. De lag som klarar av att hålla tempot och skärpan uppe kan göra mirakel. Något vi själva visade på VM 2011 på Tasmanien där vi under de sista två dygnen avancerade från 18:e till 6:e plats. Detta ville vi repetera. Under den näst sista tävlingsnatten valde vi taktiskt att sova på banan och inte i växlingsplats. Oftast är det effektivare (mindre störande moment, prylar och folk runt omkring) samt att vi ville sova under natten när vi behövde det som mest. Vi chansade på en ensam gård på en sydsluttning. Sydsluttningarna var uppvärmda från dagens soltimmar och vi hittade ett gammalt hönshus i soluppvärmd sten. Vi sov som gudar… i två timmar, sen var det framåt igen.

Vi var framme tidigt vid växlingen, innan solens uppgång. Vi hade tappat tre placeringar på vårt sovstopp och låg nu på 13:e plats. Men där låg flera lag, utslagna och sovandes. Vi växlade ut direkt och avancerade fyra placeringar. I gryningen gav vi oss ut på den sista rejäla trekkingen genom nationalparken Mercantour. En magiskt fin sträcka och över de sista bergspassen kunde vi skymta medelhavskusten i horisonten. Vi höll bra flyt och fart. Vi avancerade och gick om lag. Det kändes bra.

Den sista långa sträckan in mot mål skulle ta oss med cykel över de sista bergen ner till Rivieran och Medelhavet. Vindarna var varmare. Sträckan framför oss skulle ta oss hela natten och planen var att nu forcera hela vägen in i mål. Vi ville ta fler platser.

Sträckan var både cykelteknisk och navigationssvår.
Att läsa rätt stigar efter kartan var fel taktik. Vi prövade och missarna var ett faktum. Tiden rann ur händerna på oss. Sömnmonstren kom jagandes. Dröm i vaket tillstånd (hallucinationer) och ofrivilliga insomningar drabbade laget. Det var betydligt mindre vatten i terrängen nu än tidigare och vi hade bara en flaska var under hela natten. Musklerna och huvudet skrek vätskebrist.

Vi satte av på en stig mot nästa kontroll som stämde bra med kartan. Stigen vek av och började gå i fel riktning. Vi tvingas vända och börja om. Ytterligare 25 minuters tapp. Vi blev upphunna av det Spanska laget Columbia. Vi ville inte bjuda på minuterna och visa rätt väg så vi lät dem passera och fortsätta in på fel stig som vi tidigare vänt på. Vi la oss ner och fick 25 minuters välbehövlig sömn tills de kom tillbaka. Upp igen. Fortsätt.

Vandringsskyltarna var nyckeln till framgång. Ingen idé att läsa detaljer på kartan. Det var bara att leta upp geografiska namn och följa vandringsskyltarna, hur fel än stigarna kändes. Det var metoden att komma rätt. Johan som bränt av hela sitt ordförråd på dåliga ord under natten började få navigationsflyt igen.

Framåt gryningen anlände vi till den sista växlingen vid medelhavets sluttning ovanför Cap Martin. Spanjorerna hade varit snabbare. När vi kom in i växlingen var de på väg ut. De verkade stressade men hyfsat pigga. Framför oss hade vi tre kilometer löpning ner till kajakerna vid stranden för att sedan paddla fem kilometer till mål. Vi var tvungna att packa ner cyklarna i deras transportlådor vid växlingen och vi lämnade växlingsplatsen 25 minuter senare.

På väg ner mot stranden skulle vi ta två kontroller markerade på en tämligen stilistisk turistkarta i Skara Sommarland-stuk. Det slutade med rutsök i gränderna på sluttningen. När vi väl kommer ner till stranden såg vi inte skymten av Spanjorerna. De var nu långt före och vi imponerades av deras snabbhet. I lugnt tempo paddlade vi de sista fem kilometrarna till mål i morgonsolen. Vid mållinjen blev vi till slut 7:a! Spanjorerna hade stressat sprungit raka vägen ner till stranden, utan koll på Skara Sommarland-kartan. De hade helt enkelt missat två kontroller och blev tvingade att vända vid mållinjen för att bli godkända. Det är inte över förrän det är över!

Taggar: , , ,
Publicerad i VM

VM: FJS kommenterar banan efter målgång

FJS Boosted by Midroc är överrens om att banan har varit det bästa med tävlingen. Tuff terräng med många och branta höjdmeter, vilket laget förutsåg långt innan start. Sträckan som verkligen satte tävlingens nivå var en forspaddlingssträcka med partier av klass 4. Något som de flesta lag aldrig förut prövat på. RAID in France har överlag varit en mycket hård och utmanande tävling med hög teknisk nivå, vilket bland andra Daniel såg som något positivt;

– Teknisk hög nivå, det skall det vara då det är VM!

Johan som höll i kartan säger att banan också varit navigationstung.  Den höga detaljnivån på kartorna stämde inte alltid med verkligheten, något som alla lag haft problem med. Cykelsträckorna har även de varit mycket svåra och stundtals direkt farliga. Tekniskt svåra cykelstigar som är bara 30 cm breda på kanten ner till 200 meter höga stup där laget antingen har fått gå med cykeln eller bära den.

Kristin kommenterar banan,

– Fötterna har tagit stryk på cykelsträckorna, att gå i cykelskor som inte är avsedd för den här terrängen har slitit på fötterna. Sista cykelsträckan valde vi i laget att byta till andra skor för att kunna ta oss fram snabbare. Terrängen har varit tekniskt mycket exponerad och krävt de tävlandes uppmärksamhet hela tiden. Sömnbrist är en stor fiende för de tävlande på sträckor med mycket exponerad terräng.

Landskapet som banan har gått i har varit vackert, nationalparkerna har bjudit på magnifik natur och höga höjder med otroliga vyer. Laget beskriver särskilt den magiska känslan av att komma över de sista bergen och blicka ut över medelhavet och tävlingens mål.

Sedan var det just forspaddlingen som blev något av en överraskning. Laget har tidigare paddlat fors i flera olika miljöer och av flera olika svårighetsgrader, men denna var ytterligare en nivå svårare. Peter och Johan kommenterade forsen direkt efter sträckan,

– Forspaddlingen var på gränsen till farlig, otroligt att ingen har dött.

På frågan hur laget tycker att förberedelserna inför tävlingen gått så svarar alla i FJS Boosted by Midroc att de fungerat bra. APEX-tävlingen i juni gav mycket bra erfarenheter till laget. Träningslägret som laget genomförde innan tävlingen i samma område var också mycket givande.

– Det är alltid bra att se terrängen innan och få se att – jaha det är verkligen så här brant, kommenterar Daniel.

Att skapa sig en uppfattning om terrängen innan tävling är väldigt värdefullt. Detsamma gäller tillgång på vatten, att skaffa sig en uppfattning om tillgängligheten på vatten i naturen. Det man kan skaffa sig en uppfattning om innan tävlingsstart påverkar planeringen av utrustningen. Under VM, som genomfördes i varm väderlek med kraftig sol, har vattentillgången varit bra. Undantaget sista sträckan var alltså förutsättningarna goda, under denna sista sträcka hade laget istället extremt tufft med vatten. Laget hade endast en flaska vatten under sträckan på 10 timmar vilket såklart är väldigt lite i sammanhanget. Vattnet fördelades då inom laget och prioriterades till navigatörerna.

RAID in France har varit en s.k. ”Non-stop” tävling där en stor del av taktiken består av att disponera sömn. Det är alltid en avvägning mot sömnbristen då de tävlande skall gå in i tekniskt svåra moment. Peter kommenterar att det var bra att laget fick en rejäl sömn ganska tidigt i tävlingen och på så vis kunde ladda om. Under längre vila med sömn återhämtar sig kroppen mycket bättre än flera korta sömnperioder. På en lång tävling som pågår över 120h påverkar sömnbristen förmågan att ta rätt beslut, navigeringen och hur hårt laget kan köra. För FJS Boosted by Midroc var sömnbristen som störst under den sista natten och cykelsträckan. Cykelsträckan var tekniskt svår med mycket exponerad terräng som aldrig tillät laget att slappna av.

– Så här i efterhand hade vi nog tjänat på att ta ett sömnstopp på en till två timmar istället för att forcera igenom natten. Men det är lätt att säga i efterhand, kommenterar Johan.

Hur fungerade det nya laget då med Peter som ersättare för Emil? Utmärkt! Peter är inte Emil och Emil inte Peter, men i stort har laget haft samma rollfördelning under tävlingen och det har fungerat mycket bra. En viktig del i förberedelserna innan start var att ena målsättningar och referenser för att ge Peter samma utgångsläge.

– Det har varit en stor fördel att det har funnits en gedigen rutin, trygghet och erfarenhet i laget. Det har varit lätt att ta en aktiv roll. Det har märkts från situation till situation vad som har behövts göras på banan och med en öppen dialog har det inte varit några tveksamheter vad laget förväntar sig av varandra, kommenterar Peter.

Lagets ambitioner var höga inför årets VM, men trots det är de alla överens om att det finns en klar belåtenhet med sjundeplatsen. Daniel avrundar,

– Vi har gjort ett bra avslut på tävlingen och när vi nu i efterhand ser hur svårt alla lag har haft det på banan är vi faktiskt glada över att vi tagit oss i mål!

Taggar: , , ,
Publicerad i VM

VM: FJS boosted by Midroc i mål

Gänget är nu i mål, och avslutar tävlingen på en 7:e plats.

Härligt jobbat!

Taggar: , , ,
Publicerad i VM

VM: sista timmarna

Sista timmarna av tävlingen för FJS Boosted by Midroc. Tidigare valde de att avstå en stunds sömn och gick därmed från plats 13 till en 9:e plats, då fyra lag valde att stanna. Under gårdagens cykling tog FJS Boosted by Midroc också in på ett annat lag och gick förbi, då på en 7:e placering. Under den sista långa vandringen hade tyvärr laget svårt att hitta en av kontrollerna och tappade den placeringen igen. När de nu på morgonen kom in till växling igen skilde det bara 15 minuter mellan lagen. Endast två korta sträckor till mål och laget är just nu 8:a.

Taggar: , , ,
Publicerad i VM

VM: paddling och höjdmetrar

Efter det obligatoriska nattstoppet startade FJS tillsammans med 5 andra lag kl. 06:45, alla sex lagen hade på grund av tävlingsreglerna varit tvungna att vänta vid stranden under de mörka timmarna. Laget var taggade och såg fram emot att få fortsätta tävlingen. Det blev en tuff start då paddlingen var svår med mycket strömmande vatten. Paddlingen följdes av en ny vandringssträcka följt av en lång cykelsträcka och ytterligare en vandringssträcka. Vid varje växling som är från eller till en cykelsträcka måste cyklarna monteras ihop eller isär för att kunna transporteras av tävlingsorganisationen i lådor. Det gäller att hålla koll på alla delar och små skruvar, skulle något fattas till nästa växling då lådan packas upp kan det äventyra hela racet och laget får bara använda det de har packat med sedan start. Skulle laget vara tvungen att skaffa något får de i nödfall utnyttja de allmänna affärer som finns längs vägen. Är de tvungna att utnyttja allmänna affärer gäller det att hitta en affär och att den är öppen, tävlingen pågår 24h om dygnet men affärer har oftast bara öppet några få timmar på dygnet och det är inte gått om dem i bergen, om det finns några alls.

Både cykelsträckan och vandringssträckan gick över höga bergmassiv med sektioner på vandringen som passerade en nivå över havet på över 2600 meter. Sista sektionen på vandringen beskrivs som riktigt vild och sådana passager är extra svåra i mörkret när laget bara kan navigera i strålkastarljuset från sina pannlampor. Detta område som tävlingen nu har passerat är också en nationalpark och bjöd på maffiga vyer med höga bergstoppar och branta bergsklippor. Paddlingen på morgonen avslutades på en nivå ca 800 meter över havet och sista vandringen under dagen avslutades på ca 1300 meter över havet, men där emellan har lagen passerat tre toppar som alla är på över 2500 meter över havet. Det har blivit många höjdmeter längs sträckan, enligt kartan rakaste vägen runt 4500 höjdmeter men i verkligheten säkert många fler. På vandring tar det såklart på krafterna att gå uppför men det är också en stor belastning för lårmusklerna att gå nerför.

Laget kan inte ta sig fortare framåt än vad laget kan göra tillsammans. Är en person starkare än den andra så hjälps de åt och fördelar arbetsbördan. Personen som skall ansvara för orienteringen måste också hinna läsa in sig på kartan och bestämma vägval innan laget kan sätta av i full fart. I FJS Boosted by MIDROC är flera duktiga på att orientera vilket är en klar fördel då de kan avlösa varandra om den ena blir trött eller hjälpa varandra med navigeringen. I växlingar när någon kommer fram före de andra så tar denne hand om all gemensam utrustning eller hjälper de andra med packning om så är möjligt. Exempelvis är det onödigt att fyra personer fyller på sina vattenflaskor när en person kan ta med sig allas flaskor och gå och fylla på dessa. Den personliga utrustningen måste var och en ha koll på då tävlingsledningen under denna tävling sagt att varje person måste bära sin egen personliga utrustning.

Taggar: , , ,
Publicerad i VM

VM: tävlingen fortsätter

Sträcka D (fjärde sträckan) och sträcka F var forspaddling respektive kajakpaddling. Dessa moment får av säkerhetsskäl inte utföras i mörker vilket infaller mellan 20:00 och 6:45. Detta gör att om lagen kommer till startpunkten för ett av dessa moment mellan dessa tider får de inte starta på sträckan förrän kl 06:45 på morgonen. Är laget ute på sträckan måste de stanna kl 20:00 och får fortsätta igen först kl 06:45. Detta kontrollerar tävlingsledningen på plats eller via GPS:en som lagen bär med sig, inga rörelser på vattnet får registreras under de mörka timmarna. Om bara ett fåtal lag skulle klarade båda sträckorna under de ljusa timmarna utan att behöva stanna, skulle det innebära att täten skulle komma att urskilja sig redan till tävlingens andra natt.

Detta var precis vad som hände i tävlingen, tre lag klarade båda sträckorna innan mörkret. De lagen kunde då sticka ut på nästa sträcka, sträcka G som var till fots, under tiden som många andra lag fick slå läger över natten tills det blir ljust igen. Något lag var bara 9 minuter från att ha klarat båda sträckorna men var enligt reglerna tvungna att vänta ut de mörka timmarna. FJS Boosted by MIDROC hann med den första sträckan av de två som innehöll paddling och forspaddling innan mörkret inföll med bara 6 minuters marginal. De kunde då genomföra sträckan som var mellan paddlingarna under de mörka timmarna och komma ikapp några lag som var före men som varit tvungna att stanna vid strandkanten på grund av mörkret. Stoppet som laget var tvungna att göra innan de gick ut på nästa paddling utnyttjades maximalt för att ladda upp inför kommande sträckor med sömn och mat. Laget fick 5h sömn innan de kunde starta paddlingen 06:45 och vad då förberedda för att kunna köra ytterligare långa sträckor utan sömn.

Sträcka D innehöll en forspaddling som klassas som en av de farligaste i Frankrike. Sträckan hade varit mycket tekniskt svår och laget beskriver själva att de fick vara mycket aktiva under hela paddlingen i den högt klassade forsen. Innan start surrade laget fast all packning i båten, skyddat i vattentäta säckar. Blöt utrustning skapar problem, både i det självklart obekväma med en blöt sovsäck, men även då blöt packning innebär mer tyngd att bära, samt blöter ner och kyler bäraren.

Taggar: , , ,
Publicerad i VM

VM: första tävlingsdagarna

Under lördagen var det start för ARWC RAID in France. Lagen samlades kl 04:00 och cyklade gemensamt upp till berget Ailefroide där lagen startade i ordning efter resultatet från prologen. Första lag startade kl 06:00 och FJS kl. 06:10. Första sträckan skulle vara till fots med klättring på glaciärer och på höga höjder (3 329 meter). Tävlingsledningen fick dock stänga delar av den första sträckan p.g.a. kraftiga vindar, säkerheten för klättermomenten på glaciären kunde inte längre garanteras. Istället bestod de två första dagarna på tävlingen av mycket vandring (trekking) i de höga bergmassiven. Några sträckor innehöll också cykling med orientering i mörker. Sträckorna till fots innehöll flera tekniska sektioner med orientering och några sektioner som innefattade klättring. Med långa sträckor till fots redan de första dagarna av tävling ökar risken för skav och skador på fötterna. Att ta hand om sina fötter och se över dem noggrant vid varje växling kommer laget att kunna ha fördel av resten av tävlingen. När de två första dagarna var avklarade och de första långa sträckorna till fots hade avverkats visade FJS Boosted by MIDROC inga tecken på skador eller skav på fötterna och var väl förberedda inför kommande sträckor på tävlingen.

Som ett ytterligare försvårande moment får lagen bara kartor för tre sträckor i taget. När laget får kartorna läser de in sig så snabbt som möjligt på sträckan och planerar sitt vägval. Till kartan får laget också en ”roadbook” som är skriftliga instruktioner om sträckan, till exempel kan de innehålla information om utrustning de måste ha med sig, vägval som inte är godkända och faror på vägarna. Den information lagen har fått innan tävlingsstart är vad de skall göra på de olika sträckorna och var de kommer att kunna komma åt sin utrustning. Lagen har därför packat lådor som tävlingsorganisationen tillhandahåller vid växlingarna, med utrustning de behöver för de olika sträckorna.

Taggar: , , ,
Publicerad i VM

Prolog innan start, FJS startar som 10:e lag

Innan tävlingsstart gjordes en prolog för att avgöra startordningen för första delsträckan av tävlingen. Det var orientering i stadsmiljö och terrängen närmast L’Argentiére-La-Bessée. FJS boosted by Midroc tog sig i mål på en tiondeplats av över 70 startande lag.  

Prologen var mycket intensiv och varade under ca 30-45 minuter med orientering i stadsmiljö. All lagen startade samtidigt i en masstart på torget, vilket lede till trängsel på gatorna och torget där starten gick. Spänningen var hög och kartorna delades först ut vid startsignalen. I det läget gäller det att orientera sig snabbt och samla laget. Vi denna snabba orientering hade en i laget kartan och ansvarade för orienteringen supportad av den som hade detaljerna över kontrollens placering (separat lista till kartan) och en tredje person som ansvarade för stämplingen. Alla fyra lagmedlemmar måste dock passera varje kontroll. Trängseln på gatorna som uppstod när över 70 lag startade samtidigt och att den korta prologen hade avgörande betydelse för när de skulle få starta på den första sträckan nästkommande dag, krävde att laget var samlat och hade stenkoll på varandra. Att tappa bort någon en lagmedlem kort stund kunde innebära mycket förlorad tid i slutet. Orientering och tävling inne i centrum ger sporten tillfälle att få mycket publik och besökarna på uteserveringarna fick mycket att titta på under fredagseftermiddagen.

Anledningen till tävlingsarrangörens upplägg med denna prolog och betydelsen av denna, är för att minska trängseln på stigarna vid start. ARWC Raid in France 2012 kommer att gå igenom 3 naturreservat i Frankrike och höga krav har ställts på de tävlande, bland annat får de på vissa sträckor inte avvika från stigen och nedskräpning kan leda till direkt diskvalifikation. Tävlingen visar stor respekt för naturen och har marknadsfört sig med ledorden ”Back to nature!”.

Taggar: , , ,
Publicerad i VM

Inför VM: En ny lagmedlem = ett nytt lag

Tre veckor innan årets främsta mål – VM, stod det klart att Emil inte kan tävla med oss. En längre tids växlande förkylningar och infektioner efter APEX-tävlingen i juni visade det sig att Emil har körtelinflammation. De två efterföljande veckorna ägnade vi uteslutande åt att hitta en ersättare till Emil, vilket inte har varit enkelt. Emil har varit svårersatt, men nu kommer Umebon Peter Hägglund att tävla med oss.

Vad händer nu? Ja, det är inte fotboll vi sysslar med. Om lagsammansättning är viktigt i fotboll så är det helt avgörande i vår sport. På ytterst kort tid måste det nya laget förberedas för att möta den väntande extrema utmaningen utan avkall på vår prestation.

Situationen är vi inte helt ovan med. Det har hänt oss tidigare. Inför VM 2006 som avgjordes i Sverige och Norge stod vi i en liknande situation bara tio dagar innan start. Då behövde vi en tjej som ersättare. Lösningen blev att vi tog in en av den internationella multisportscenens mest erfarna tjejer, Brasilianskan ”Shubi” Guimares. Shubi hade en erfarenhet som översteg vår samlade. Hon var inte den hon ersatte och hon hade helt andra kvalitéer. Vi insåg det tidigt (eller var tvungna att inse det då, precis som nu). Vi såg till hennes kunskaper även om vi tävlade på ”vår” hemmaplan i Skandinavisk terräng. Vi genomförde ett fantastiskt lopp i förhållande till vår förmåga på papperet och tog vår första top-tio placering i ett VM.

Vad gjorde vi då som vi kommer att använda nu?

Alla är olika. Peter är inte Emil. Han är en helt annan atlet och framför allt person. En ny pusselbit att malla ihop med oss andra. Ett mycket viktigt utgångsläge. Peter kommer med andra styrkor och svagheter jämfört med Emil.

Vi vill få ut 100% av laget och därmed 100% av Peter. Vi kan inte bara stoppa in Peter i Emils hålrum, plats i ledet och bara köra. Vi vill få fram Peters kvalitéer och komplettera laget. Hur får vi Peter som en del av vårt lag att komma in och passa ihop så fort som möjligt? Hur kör vi ”fast forward” i vår grupputveckling?

Förtroende och ansvar. Vi ger Peter, precis som vi gav Shubi, 100% förtroende och ansvar. Vi vill ha en aktiv lagmedlem som använder sin fulla kapacitet och känner sig helt välkommen och bekväm med att ge allt och ta initiativ. Att inte ta emot en ny medlem med fullt förtroende och ansvar, dvs. metoden ”bevisa vad du kan så får vi se om du duger” kommer uteslutande att sätta oss i en prestigefylld situation. Vi vill inte hamna i det läget att lagmedlemmar måste hävda sin plats och dölja sina brister. Det kan bli direkt farligt ett par dygn in i tävlingen.

Men nu när vi har ett annat/nytt lag, behöver vi då ändra vår målsättning? Vårt mål är oförändrat men då vi har ett annat lag kommer det att bli annorlunda. Vägen till målet kommer att bli en annan, men nödvändigtvis inte förändrat. Det är upp till oss.

Tre dagar kvar till start.

Taggar: , , ,
Publicerad i VM
Om bloggen

Midroc sponsrar i år multisportlaget FJS. Laget har tränat och tävlat sedan 2000, och bildades av reservofficerare på Arméns Fallskärmsjägarskola i Karlsborg. Multisport, eller Adventure Racing, är en komplex idrott med många avgörande faktorer för att få till en bra lagprestation i extrema förhållanden. Vi på Midroc ser fram emot att få vara en del i denna spännande satsning!

Här i bloggen rapporterar laget inför, under och efter sommarens tävlingar.

Mer om FJS Boosted by Midroc på www.fjs.se

Senaste kommentarer
Kategorier